Svensk ordbok 2009, webbversion
slita u´t sig
verb slet slitit, pres. sliter
slit·er●arbeta så att man blir utbränd
arb.med.dubbelarbetet gjorde att hon slet ut sig i förtidslita ut sigsedan 1848Subst.:vbid1-890354utslitande,
vbid2-890354utslitning