Svensk ordbok 2009, webbversion

slita u´t sig verb slet slitit, pres. sliter slit·er●arbeta så att man blir ut­bränd arb.med.dubbel­arbetet gjorde att hon slet ut sig i för­tidslita ut sigsedan 1848Subst.:vbid1-890354utslitande, vbid2-890354utslitning